Ge lärarna rådighet över skolans digitalisering
- Pether Wiklander
- 21 mars
- 2 min läsning
Sveriges skolor befinner sig mitt i en digital paradox. Vi talar om digitalisering som framtiden, men våra strategier och resurser speglar sällan verkligheten. Digitalisering i skolan ses ofta som något diffust, eller rent av felaktigt likställs med dyra och dåligt fungerande IT-system. Men vad innebär det egentligen att digitalisera skolan på riktigt? Och varför är vi så tveksamma till att ta ansvar för den?
Igår deltog jag på seminariet Framtiden skola på Göteborgs Universitet. Under dagens keynote belyste Johan Magnusson (professor i informationssystem vid Insitutionen för tillämpad IT, samt föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet) det stora gapet mellan ambition och handling. Han satte fingret på något som verkligen bör uppmärksammas:
Hälften av Sveriges regioner saknar en tydlig definition av digitalisering trots att alla har strategier för den.
Resultatet är att vi ofta springer åt alla håll samtidigt, med osäkra mål och utan tydliga resurser.
Det är dags att vi inser vad digitalisering i skolan faktiskt handlar om: att möjliggöra verklig verksamhetsutveckling genom digital teknik, där lärare och elever har rådighet och resurser att utforska, innovera och förbättra undervisningen. Det handlar inte om att cementera gamla rutiner med digitala verktyg utan att skapa nya, bättre vägar till lärande och utveckling.
I Sverige har vi alltför ofta valt att lägga dyra pengar på undermåliga system som snarare ökar lärares administrativa börda än minskar den. Vi låser oss vid standardiserade lösningar där vi varken har kontroll över vår data eller flexibilitet att anpassa systemen efter våra behov. Resultatet? Utbrända lärare, frustrerade elever och föräldrar, och stora summor pengar som kunde investerats bättre.
Digitalisering handlar också om modet att våga testa, misslyckas och lära av erfarenheterna. Vi behöver ge lärare tid och möjlighet att utforska teknikens fulla potential, att dela innovationer och sprida goda exempel. Vi behöver tydliga visioner och riktning – vad vill vi egentligen med digitalisering i skolan?
Sverige har inte råd att fortsätta behandla digitalisering som ett abstrakt mål utan konkreta insatser. Vi måste börja följa upp kostnaderna för bristfälliga system och jämföra dem med alternativkostnaden för att inte använda rätt teknik. Hur många elever riskerar vi att tappa för att vi tvekar? Hur många lärare går under av onödig administration?
Nu är tiden inne för att skolor och kommuner tar tillbaka kontrollen och sätter sig i förarsätet för sin digitala framtid. Det är inte längre en fråga om att välja digitalisering eller inte. Frågan är snarare vilken typ av digitalisering vi väljer – och vilka konsekvenser det får om vi väljer fel.
Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att Sveriges skolor rustas med rätt digitala verktyg, rätt resurser och tydliga mål. Låt oss ta det ansvaret – nu.
Pether Wiklander
VD och medgrundare, Kattalo
___
